Barn och unga

ÅSS kan inte ta emot barn och ungdomar

För att delta i vår verksamhet måste man ha fyllt 18 år.

Vi får då och då förfrågningar från föräldrar till yngre tonåringar, ibland så unga som 13-14, år som undrar om vi har något som kan passa deras barn.

Tyvärr måste vi svara nej – våra samtalsgrupper består av medlemmar med egen erfarenhet av ångest, medlemmarna själva skapar innehållet i samtalen och grupperna har inte några ledare i form av professionella samtalsterapeuter eller liknande.

Resurser för dig som är förälder till barn med ångest

Ångest hos barn och unga – Information från Vårdguiden 1177

BUP

Föräldralinjen

Fler tips hittar du i vår länksamling

Till dig som är ung

Det är en flytande skala mellan oro, rädsla, skräck och panik. Var går egentligen gränsen för vad som kan kallas för ångest? Ofta används ordet slarvigt i vardagsspråket. Men det som egentligen motsvarar ordet ångest är en intensiv känsla, som är svår att föreställa sig om man inte upplevt den.

En panikångestattack kommer plötsligt och man känner en massa konstiga och skrämmande symtom i kroppen. Hjärtat bankar, man blir yr och svettig, det pirrar och sticker i händer och fötter, man tycker inte att man får tillräckligt med luft och det kan kännas som att synfältet smalnar av. Ofta får man en intensiv skräckkänsla och tror att man ska svimma, bli tokig eller dö.

Ångest kan kännas i kroppen på många olika sätt. Symtomen beror på att hjärnans nervsystem släpper ut stresshormoner, viket påverkar flera organ i kroppen. Man kan säga att kroppens alarmsystem falsklarmar. En panikångestattack går alltid över av sig självt, och den är inte farlig.

Om ångest och annan psykisk ohälsa – läs mer hos snorkel.se

Prata om hur du har det

Våga prata om det som hänt. Våga sök hjälp. Att isolera sig och lägga locket på känslorna gör inte att ångesten försvinner. Be om det du behöver, och tänk på att du är viktig och att du har rätt att söka stöd för egen del. Ofta är vi duktiga på att ta hand om andra, men är inte lika noga med oss själva.

Ta hand om din kropp – den bär dig genom den här svåra tiden. Du har hört det förut, men vi säger det ändå; genom att se till att ge kroppen den sömn och den mat den behöver för att fungera bra så blir det lättare att orka. Genom att komma ut i frisk luft och dagsljus och genom olika former av motion (försök att hitta det du verkligen gillar) så kommer du att få mer ork och också lättare att slappna av och sova.

Dra dig inte för att kontakta någon professionell om du känner att du behöver det. Det kan vara någon skolsköterska, husläkaren, den öppenpsykiatriska mottagningen, en ungdomsmottagning, en diakon inom kyrkan, eller någon av de stödlinjer som man kan kontakta via telefon, chatt eller mail. Det är aldrig ett tecken på svaghet att söka hjälp, tvärtom.

Att läsa om andras erfarenheter och om ångest kan vara bra. Boktips

Försök att hitta sådant att göra som du mår bra av. Att hitta stunder då man får slappna av, tänka på annat och ha roligt är läkande.

Kom ihåg att det inte alltid kommer att vara såhär svårt. Det kommer att kännas bättre igen. Även om det är svårt att tro det just nu.

Ångest är väldigt vanligt. Du är inte ensam om att ha ångest. Vi är många som har upplevt det som du går igenom just nu.

Självmordstankar

Om du har självmordstankar är det viktigt att du söker hjälp direkt. Det finns hjälp att få och du är inte ensam om att ha de här känslorna.

Självmordslinjen

Kontakta BRIS